Hjärtat i halsgropen..

Igår kväll hände det något riktigt läskigt. Vi har som bekant en hund vid namnet Buster, han är av rasen Jack Russel. Så med andra ord är han en väldigt aktiv hund som behöver en del motion för att inte bli en sån där ettrig och jobb hund. Vi brukar motionera honom i form av långa promenader, både raska och lugna men även i form av boll kastning som är något som han bokstavligen älskar. När man nämner ordet boll blir han alltid helt ifrån sig och börjar leta efter bollen. Så fort vi ska gå ut så vet han att bollen brukar ligga utanför dörren och är snabb med att ta tag i den i munnen och springa ner för trappen i hopp om att vi ska kasta boll med honom. Ibland brukar han bara ha den i munnen under våra långa promenader.

Iaf till saken!

Tony skulle ta ut Buster och kasta lite boll här utanför men hann väl kasta en-två gånger innan Buster började bete sig konstigt, han började vela, gå konstigt och sen ramlade i hop. Tony reagerade snabbt, sprang och hämtade Buster och sprang upp med honom och in med honom i duschen och spola honom i kallt vatten. Tänkte att han va överhettad eftersom han varit det en gång tidigare i okt. Men den här gången va det inte alls som sist, Tony gjorde sitt bästa med att behålla sitt lugn för Buster som krampade flera gånger. Ett tag trodde vi att det va ute med honom, att han skulle lämna oss. Vi ringde djurskukhusets akut och förklarade läget. Under tiden som vi hade dom i luren så kvicknade buster till, reste sig upp, skakade av sig och gick lite. Efter att hon hade rådfrågat en veterinär så skulle vi avvakta med att åka in då han va uppe och gick igen. Hon sa att det kan ha varit så att han va så extas och ville för mycket som gjorde att han reagerade så här, men att det även kan vara så att han har fått epilepsi. 

Så vi ska skriva upp när det hände och ha koll på honom. Hon sa också att det kan hända en två gånger för att sen aldrig hända igen.

Men fy fan vad läskigt det är att se sin hund ligga och krampa så där okontrollerat.

Nu är allt iaf som vanligt med honom han är helt oberörd efter det som hände, han tror att vi ska ut och kasta boll så fort vi går utanför dörren. Men nej, nej, nå boll kastning blir det inte mer för honom. Han har bra många år kvar, han är ju trots allt bara 4 år, rena ung karlen ju. ;-)