Då va det min tur..

Japp, Timi har blivit bättre och är i skolan idag men jag däremot har ont i halsen och är snuvig. Har sovit dåligt som senaste nätterna också, vet inte om det har att göra med den lille i magen eller något annat.

Nedräkningen har börjat nu är det bara idag och i morgon sen vet vi lite mer om vad som döljer sig i magen. Ska bli spännande och se vem som har rätt här hemma. :-)

Alla tikar här i området löper och ni kan ju tänka er vilken pers det är att gå ut med Burre då. Han fastnar över allt av lukter som får honom på fall. Han är helt galen, man får dra runt honom på promenaderna. Stackarn måste ju få träffa en fin tik snart och få ha lite roligt, han går runt här hemma och gnyr. Dessvärre så är alla hundar som är av samma ras som Buster här omkring också hanar, så man kanske skulle lägga ut en kontaktannons åt jycken? ;-)

Näe, ska gå och vila lite!

Svininfluensan...

Ja, jag måste ju erkänna att jag har varit lite skeptisk till det hela i början, men nu när ens eget barn har börjat bli snorig så skulle jag ljuga om jag inte kände en liten oro över att han ska ha fått svininfluensan. Det är klart att tanken finns där, men än så länge så är han mest bara lite snorig. Ingen feber eller värk i kroppen än så länge iaf. Så nu håller vi alla tummar och tår i hopp om att han blir kvitt förkyldningen snart och inte har åkte på den "nya" influensan. Han är iaf hemma idag och får kurera sig under helgen. Tony hinner komma hem från jobbet och byta av mig innan jag ska till jobbet.

Snart så vet vi också vad som döljer sig i magen, om det blir en pojke eller flicka. Ja, jag vet att jag lovade en bild på magen. MEn har helt ärligt inte hunnit eller orkat. Är så jäkla trött på kvällarna när jag kommer hem från jobbet så det blir praktiskt tagen en bit mat och sen somnar jag nästan i soffan.

Näe, ska lägga mig i soffan med Timi och gosa lite, har sån huvudvärk.

"det där paret..."

Jag va inne i en liten liten barnvagnsbutik på söder igår och kollade på vagnar med min vän Bonnie. Vi kollade runt, kände, klämde och provkörde lite olika vagnar. Varpå personalen säger att det är bara att säga till om vi undrar något eller så. Ja, visst säger vi och kollar vidare. Hittar en vagn som jag gillar och och frågar lite om den, Bonnie frågar praktiskt lika mycket som jag. Sen går vi och jag berättar för min mamma att jag hittat en vagn som jag är lite sugen på.

När vi gick så sa jag till Bonnie att dom bergis trodde att vi va ett par. Jag fick lite dom vibbarna just pga att Bonnie va lika intresserad och frågvis som jag va.

Mamma som jobbar där i närheten går in till vagn-affären efter jobbet för att se på vagnen och pratar med personalen och säger att hennes dotter va inne tidigare och tittade på just den vagnen varpå en i personalen säger, "Ja, det där paret ja!", mamma började skratta och sa att jag hade en man hemma. "Jaha!" Säger dom då.

Ni kan ju förstå hur mycket jag skrattade när hon berättade det för mig. Det va riktigt kul tycker jag!

Så jag har iaf hittat en vagn som jag gillar till ett överkomligt pris. Det är nästan skamligt att en vagn kan kosta så jäkla mycket, du kan få en bil för samma pris.

Läkarbesök och sjukskrivning...

Va hos läkaren idag ang alla mina kraftiga och ibland smärtsamma sammandragningar och blev halvt sjukskriven. Så vi får se hur det går, jag ska testa att jobba halvtid och funkar inte det så ska jag tillbaka. Jag hoppas att det ska gå, jag kommer få panik över att bara gå hemma. Klättrar redan på väggarna så det va skönt att komma till jobbet igår, även om det bara va några få timmar. Det är skönt att komma hemifrån och få annat att tänka på.

Timi va lika duktig idag som igår, vilket känns riktigt bra och skönt. Så det är bara att hålla tummarna på att det fortsätter så här.

Ska se om jag kan få ihop lite bilder på magen, vi har varit otroligt dåliga på att ta kort, månad för månad. Tiden räcker inte riktigt till, tyvärr. Men ska ta tid till en ikväll.Slänger upp en bild i morgon!

Beviken och arg...

I fredags blev så förbannad på Timi's ena fröken. Jag kämpade med Timi som inte ville vara kvar i skolan, varpå ena fröken bara stog och tittade på. Efter ett tags kämpande så sa jag att jag verkligen måste gå som jag för övrigt sagt ett par gånger tidigare. Varpå ena fröken säger "-Jaha, vad ska jag göra då? Ska jag hindra honom eller?"

Jag höll på att koka över! Och sa det att när han gick på dagis så va han lika dan men att det blev lättare för honom om jag gick på en gång än stog kvar och att fröknarna på dagis alltid sa att jag kunde gå och att dom tog hand om honom. Sen sa jag att han får väl följa med mig då om ni inte ens kan hjälpa till lite. Så jag tog Timi och gick. Blev så arg, ledsen och besviken. Hur oproffisionell får man vara? Ska dom inte försöka vinna Timi's förtroende och få han att känna sig trygg? Hur ska man som barn kunna känna sig trygg när en fröken inte ens visar något intresse?

Idag när jag hade lugnat ner mig över helgen tänkte prata lite med den där fröken så flydde hon. Hon måste ha gömt sig någonstans för jag såg människan när jag gick upp för trappen men när vi va uppe och Timi hade klätt av sig och gått in i klassrummet så va människan borta, borta, borta. Vi har pratat med Timi hela helgen och han lovade att inte bråka när vi kom upp till klassrummet och allt gick super! Det va en sån lättnad, han ställde upp i ledet in till klassrummet och hälsade god morgon till sin lärare och sa att jag kunde gå för att det va inga andra föräldrar kvar. Så vi kramades hej då och så gick jag.

Men ack så förbannad jag är på att människan inte visade sig!

Separationsångest...

Nu har Timi fått separationsångest igen. Samma visa som när han började på dagis och när han kom tillbaka till dagis efter sommaren och Eve inte va kvar utan hade börjat på dagis. Han va så glad och pigg på att gå till skolan i morse, han cyklade t o m den lilla biten dit.

Men sen hände det något när vi kom in i korridoren och han hängde av sig. Han ville helt plötsligt inte vara kvar han ville gå hem. Efter mycket om och men så fick jag honom till att gå in, jag följde med och satt med under samlingen, med några andra föräldrar som också stannade kvar. Efter en 30-45 min så smög jag upp och sa till Timi att jag skulle gå men att jag kommer och hämtar honom när skolan slutar.

Han godtog det inte först att jag skulle gå men efter lite prata så gick han med på det. Så vi får se hur länge han håller på så här.

Evelina springer iväg utan problem, hon har aldrig riktigt haft den där separationsångesten som Timi haft/har när det gäller nya miljöer osv.

Från det ena till det andra. Gardiner! Jag kan inte hitta några fina som faller mig i smaken och som passar i vårat kök. Iofs så har jag inte varit aktiv i mitt letande, men vi hade inga fina på Åhlens och hemtex hade inte heller några. Så jag skulle behöva tips på vart man kan hitta snygga gardiner till ett bra pris!

Skolstart och odjur ...

Jaha, idag va det alltså dax för skolstarten igen efter flera veckor ledigt. Klockan 8:26 stog vi på skolgården i väntan på att alla lärare skulle komma ut med rätt skylt så att barnen visste vart som skulle ta vägen, först hittade vi skylten 3 C som Eve skulle gå i efter ett tag kom även FB där Timi skulle stå. Alla barnen fick varsin ballong och sen började ner räkningen från 10-0 och då släpptes alla ballonger upp i luften. Sen bar det av till respektive klassrum. Jag fick följa med Timi och dom hade samling sen fick alla föräldrar fylla i en hel hög med papper. Sen bar det av hemmåt för föräldrarnas del, barnen sntannar till efter lunch.

Så här sitter jag då, helt ensam och övergiven. Inga barn som bråkar, bara jag själv och mitt jäkla sötsug som har dykt upp från ingen stans och Buster såklart men han ligger bara på balkongen i solen och myser. Själv sitter jag här som sagt och trycker i mig glass så att jag kan gå upp ytterligare några kilo. Man får väl passa på medans man fortfarande är gravid. ;-) Sen får man ta tag i kilona när barnet är fött.

Min kära dotter har förresten kommit in i en sån där förbaskat jobbig period igen när saker och ting inte går som hon vill. Hon är förjävlig rent ut sagt. Vi vet inte vad vi ska göra för att få henne att förstå att hon inte kan bete sig så, att hon inte kan gapa och skrika så hysteriskt som hon gör, att hon inte får smälla så i dörrar och kasta saker omkring sig och inte heller puckla på sin lillebror titt som tätt. Vad gör man med dessa odjur? Vi har testat det mesta känns det som men inget tycks bita på henne. Det är så frusterande! Hon är värre än en tonårs-unge.

Näe, usch! Det är bara att ladda batterierna medans det är lugnt i huset.

Allt är i sin fulla ordning!

Jag har inte haft tillgång till datorn pga att vi inte hämtade datorn förrän i slutet av förra veckan och då glömde jag vad jag trodde en sladd som jag hämtade i helgen men när jag kom hem så visade det sig att jag hade glömt ström-kabeln till datorn också och den hämtade jag idag. Vi har lite små plock kvar i gamla lyan som vi ska hämta tids nog.

Nu börjar snart skolan för båda barnen, ska bli spännande och se vad det här är för en skola. Jag hoppas att den är lika bra som förra. Men det tror jag, det lilla vi sett av den så verkar den otroligt bra. Vi ska dit i morgon så att Eve får träffa sina lärare som hon kommer att ha i trean och Timi ska få träffa sin lärare och så ska vi även kika och hälsa på på fritids:et som dom kommer att gå på.

Barnen har hittat massor av nya kompisar här ute på gården som dom leker massor med, dom har även haft en rund tur för alla och visat hur vi bor osv. :-)

Jag va hos BM idag också och allt såg och lät bra med magen. Hjärtljuden ligger fortfarande högt, 148-149 slag/min. Ska få träffa läkaren igen på tisdag ang mina kraftiga och vissa smärtsamma samandragningar.

Näe, nu ska jag gå och dona lite. Vilket jag gör mest hela dagarna! Vi trivs så himla bra här, området är hur lugnt och trivsamt som helst, det är en enorm skillnad på här och förra lyan.

Jag ska försöka att skriva snart igen, nu har jag ju som sagt alla sladdar osv som behövs. :-)

Flytten är klar!

Vi har så gott som kommit i ordning. Vi började köra lite kartonger och sånt som gick in i våran bil i måndags och i onsdags så kom Tonys pappa (farfar) och Sivan med deras stora bil och hjälpte oss att köra äver alla möbler och sånt som vi inte hunnit köra över.

Lägenheten är helt fantastisk, nyrenoverad med nytt kök, badrum och ny parkett i alla rum inkl klädkammaren som också är enorm. Vi trivs så himla bra. Barnen trivs bra i sina egna rum. Det kan fortfarande kännas lite overkligt att vi änligen fått större, vi som kämpat i flera år utan resultat. Men skam den som ger sig!

Håller på och kämpar in barnen i skolan här vilket inte är det lättaste då dom inte tycks finnas på plats. Men jag ger mig inte, fick blanketterna i slutet av förra veckan så jag har fyllt i dom och försöker få tag på personen som ska ha dom så jag kan lämna över dom personligen idag så jag vet att dom har kommit i rätt händer och inte kommit bort med posten eller nått sånt.

Nu måste jag fortsätta här. Ville iaf bara berätta hur bra vi har fått det och att vi trivs!

Hur gör man?

Tony har åkt för att lämna Eve hos mormor, dom åker tidigt tidigt i morgon bitti så hon sover där i natt. Kommer bli tomt utan henne men vi måste, lära oss att vara utan våra barn ibland. Det är inte lätt när man inte riktigt är van. Farfar och Sivan erbjöd sig att hämta Timi i morgon så vi kan packa och flytta lådor i lugn och ro utan att behöva tänka på barn. Snällt. Så vi kommer att bli helt själva, hur nu det ska gå? Hur gör man? Har ju glömt bort hur det är att vara utan barn och bara vara vi två.

Det ska nog gå bra iaf. Vi får försöka att ta vara på varandra mellan flyttlådorna.

Vi har en fylld kalkon i ugnen som doftar ljuvligt bland alla flyttlådor. Ska bli spännande att smaka, jag har nog aldrig smakat hel stekt kalkon. Vi hittade en fyllning som lät god på nätet och den doftar helt fantastiskt. Men vi får snällt vänta några timmar till innan den är klar.

Lägg ner allt tjat!

Det är ett väldans tjatande från alla håll och kanter på att jag inte ska/får bära tungt. Alla är på mig! Jag bär inge tungt, jag lovar! Det är inte första gången jag är gravid, jag har varit i samma sits två gånger tidigare så jag vet nog vad jag bör och inte bör göra när jag är gravid. Lägg ner allt tjat!
Som om jag skulle utsätta barnet eller mig själv för fara? Seriöst!

Så, färdig gnällt!

Fy, vad tråkigt det är.

Att packa måste vara något av det tråkigaste som finns. Jag har verkligen tröttnat på det, har rensat och rensat. Det är nog det som är det roligaste i självaste packningen - att slänga en massa som man inte behöver.

Säck efter säck fylls med skit som ska slängas. Dock får ju inte jag bära något så jag får snällt vänta tills i morgon då Tony har planerat att gå några vändor till miljöstugan med skräp och gamla möbler som ska slängas.

Men oj oj oj, vad jag längtar! Nästa vecka slipper vi den här hålan och den här lägenheten. Det ska bli så j-kla skönt. Vi börjar iaf köra över lite kartonger och så på måndag och fram till torsdag då vi tänkte ta alla möbler och flytta in på riktigt. Så vi kommer inte att stressa in oss. Utan jag hinner städa och skura skåp m.m. och lägga in i godan ro och på så sätt slipper vi bo i en flyttlåda första tiden när vi väl flyttat in. Härligt!

Så med lite tur kanske vi t o m hinner njuta lite av semestern och ta det lite lugnt också.

Näe, nu är det dax att äta en bit mat. Har helt glömt bort att äta idag, kom precis på att jag bara ätit frukost. Oups!