Vad säger man? Det är helt enkelt inte kul längre att hänga om och tempoväxla på jobbet. Våran komunikatör Petra gör så att man får djup ångest och blir sjukt frustrerad. Man vet på ett ungefär hur hon vill ha det men ändå inte. Hon vill ha det på färg, fine så långt är jag på också men sen när det kommer till dom olika årtalen och dom olika facken som alla stilar och kläder ska delas upp i. Hade vi haft så mycket plats att kunna dela upp alla kläder på en avd i färg och stil så visst då ksn hon få sysselsätta sig med det. Men jag förstår inte denna hysteri om 80-tal där med dom färgerna sen tar vi 70-tal där och dom färgerna sen tar vi romantiskt där osv osv. Man blir tokig! Sen mitt på allt så tycker vi inte lika om stilarna och så. Dessutom så förstår inte jag problemet med att blanda stilar med varandra om dom "passar" med färg osv.
Så min dag igår med att plocka ut rean och sen hänga om lite gick inte så bra det slutade med frustration och ångest, djup ångest. Man vet att hon kommer att ändra om allt iaf så då blir det ju inte kul att göra något heller. Man ödslar en jäkla massa tid och sen kommer hon och hänger om allt ändå. Vad är då meningen med att vi ska hänga om, då kan ju hon göra det själv istället. Man blir helt slut i huvudet efter att försöka tänka som hon, det är ingen som tänker som hon förutom hon själv. Petig är hon också ända ut i fingerspetsarna. Visst det kan väl vara bra men man kan inte vara för över petig med allt, det finns inte tid eller nerver till hennes petig het.
Näe, usch vad jag stör mig på att man inte kan få göra sin egen grej utan att allt alltid, alltid, alltid ska vara på hennes sätt. Allt blir så jävla tråkigt då!!
Näe, nu måste jag dricka upp mitt kaffe och hoppa in i duschen. Sen ska jag väl väcka Bonnie också. Vi ska in till söder och träffa en kompis och hennes otoligt söta dotter. Klockan 10 ska vi vara på plats. Sen ska jag till jobbet klockan 12 och läsa lite om klubben och efter det ska jag vara med på säljmötet kl 14.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar