Nu sitter jag här med Noah liggandes intill mig, Timi sitter inne vid datorn och spelar. Eve min lilla flicka som börjar bli stor ska sova hos sin klasskompis. Man måste ju släppa taget om dom små ibland även om det känns hårt. Man vill inte riktigt inse att dom börjar bli stora. Det är klart att hon också måste får sova borta hos sina kompisar ibland om hon vill. Vi har oftast sagt nej, men jag kommer själv ihåg hur mycket jag uppskattade att få sova borta. Hon har sovit borta hos en kompis en gång tidigare så det händer inte allt för ofta. Men som jag sa till Tony, vi måste släppa taget lite.
Vi har ju killarna kvar hemma iaf som vi får mysa med.
Nu vaknade Noah till igen efter knappt 1 minut ifrån mig. Så fort jag lägger ifrån mig honom så vaknar han till, när jag tar upp honom i famnen så somnar han om igen. Mamma-gris eller vad? Det måste vara typiskt killar eftersom Timi va lika dan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar